Sidor

onsdag 27 mars 2013

Latin American Fiesta

Vardagsäventyr - det kan man inte ha varje kväll men det är ett positivt inslagen i livet. En måndag kväll gick jag till Konserthuset i Stockholm - för en Latin American Fiesta. 

Ambassaderna för Colombia, Mexico och Argentina som bjöd in till en musikafton. En Latin American Fiesta som firar 15-års jubileum för musikskolan Lilla Akademin.

Det var såväl fantastiskt duktiga studenter som världsledande artister på scenen. Det var jazz, klassiskt och så klart toner inspirerade av Sydamerika.

Med en paus så blev kvällen hela tre timmar lång.


Vad jag kan dra mig till minnes så var detta första gången jag gick på Konserthuset. Denna stora blå byggnad intill Hötorget i Stockholm, hur många gånger har jag inte gått förbi den? Men nu fick jag möjligheten att gå på ett litet musik-party, så då var det bara att hänga med.

Som jag skrev - kvällen blev hela tre timmar lång, efter en arbetsdag. Så det var i längsta laget. Men jag tycker att om du är intresserad av musik - Konserthuset kan vara en plats för dig.

Här finns oanade möjligheter; t.ex. Soppkonsert som består av Grön ärtsoppa smaksatt med vitt vin, grädde och dijonsenap inkl. bröd, dryck och kaffe - samt så klart live musik. Allt mellan 12:15 och 13:00.




Och det här var tre exempel på vad vi fick se under kvällen. En kulturell palett som ibland var inspirerande och underhållande men också någon gång lite väl invecklad - mer avancerat utförande än underhållande. 

lördag 23 mars 2013

Nationalmuseum - sista dagen

Tidigare i vinter var sista dagen - dagen då Nationalmuseum i Stockholm skulle stänga för renovering. Och först åter öppnas 2017. Här ett litet reportage. 

Först lite fakta. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde är en statlig myndighet som har uppdrag att bevara kulturarvet. De ska främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Uppdraget styrs av ett årligt regleringsbrev från regeringen.

Renoveringen skapar förutsättningar för en modern museiverksamhet, för konsten och publiken. Museiyggnaden uppfördes 1866 och är snart 150 år gammal. Genom decennier har man disponerat om och anpassat huset till verksamhetens utökade behov. Byggnaden har däremot aldrig renoverats och håller idag inte gängse internationell standard i fråga om säkerhet, klimat, brandskydd, arbetsmiljö och logistik. Vill du läsa mer - besök Nationalmuseum.

När det gäller museum så kan det vara mycket svårt att ta till sig allt - det är så mycket som inspirerar och ger intryck. Så min filosofi är att främst titta på det man vet att man söker efter, och sedan njuta av allt annat för att välja ut det där lilla speciella.


Kannan och skålen är otroligt opraktiska - men ack så häftiga. De starka färgerna bara skriker 1960-tal (i mina ögon) och det utförandet som hantverkare är helt otroligt. Jag kan inte mycket om design från 60-talet och konstnären var okänd, men det spelar ingen roll för mig. Det var en givande upplevelse.


När man kan påverka konsten så är det väldigt spännande. På museet fanns en staty av Kristus i en monter, och med hjälp av ett flertal knappar kunde man tända olika lampor - som hade skillnader i styrka, riktning och ljusets värme. Hoppas att det nya Nationalmuseum kommer att innehålla flera installationer där man som besökare kan påverka konsten - vi får se 2017 när de åter igen öppnar portarna.


























När jag tittade i foldern så kände jag igen ett objekt - en staty i brons skapad efter originalet som var en skulptur i vax från 1878. Konstnären hette Edgar Degas och modellen var en 14-årig flicka ur baletten på teatern i Paris. Hennes namn var Marie van Goethem. Det blev flera avgjutningar först efter konstnärens död 1917 - originalet i vax ställdes aldrig ut.


Och till sista vill jag visa upp Storm på Havet, 1857 - som är olja på duk målad av Marcus Larson. Han var en av flera svenska konstnärer som studerade på konstakademin i Dûsseldorf under 1850- och 60-talet. Stor vikt läggs på att landskap ska förmedla suggestiva och storslagna bilder av dramatik.

Kan bara säga att jag ser fram emot att besöka Nationalmuseum när de åter öppnar efter renoveringen. Och om du kommer till Stockholm 2017 - se till att besöka denna fina plats för konst och historia.

onsdag 20 mars 2013

Sponsrad video - Galaxy Xcover 2

I dag så är det nya heta på mobilmarknaden att man ska en telefon som är stöttålig och klarar av att utsättas för vatten. På mässorna skvalpas det en hel del. Och därför är det spännande att Samsung nu släpper Galaxy Xcover 2. 

Mobiltelefonen (eller kanske ska man säga mobilen - det är så mycket mer än en telefon) är för oss här i Sverige en självklarhet. Från de yngsta till de äldsta - i måndags på bussen såg jag två damer som var långt över pensionsåldern sitta med varsin telefon och kollade in appar.

Men nu så förändras också kraven - tekniken har kommit så långt att andra krav börjar att ta över. Och då är den tekniska tryggheten det senaste - vår kära länk till omvärlden ska klara tuffa tag.


Och nu släpper Samsung sin nya telefon - Galaxy Xcover 2. Och det är ju extra spännande för mig, som faktiskt utvärderade deras tidigare version här i bloggen. Den telefonen fick godkänt och det skulle vara helt fantastiskt roligt att få utvärdera även den nya telefonen. Jag hoppas att detta blir möjligt, ska försöka få det till stånd så ni läsare kan se hur mycket bättre den blivit.

lördag 9 mars 2013

Vildmarksmässan 2013

Så var den då här - Vildmarksmässan i Älvsjö i Stockholm. Även detta år tillbringade jag några timmar med att titta på de olika utställarnas montrar, prata med folk och lyssna på föredrag. 

Bland den information jag plockat på mig under dagen i dag är foldern om Bergslagsleden och pilgrimsleden Munkastigen det mest spännande. Bergslagsleden är hela 280km lång. Och vad jag läst mig till än så länge är den mycket välordnad med vindskydd, tillgång till vatten och ved mm. Munkastigen är 96km lång och går mellan Riseberga klosterruin och Birgittakyrkan i Olshamar.

Jag gick också på ett föredrag som skulle behandla Pilgrimsvandring på mässan; men det var en besvikelse. Av den avsatta tiden på 30 minuter pratade han bara 15 minuter. Berättade om pilgrimshotellet och att han själv suttit två månader i fängelse för att ha korsat nationsgränser utan tillåtelse nere i Himalaya (or what ever).

Ingen tid användes till att diskutera vad det innebär att pilgrimsvandra i Sverige som svensk - troende eller icke troende. Inte heller visades kartor, efter han pratat har jag fortfarande ingen aning om var hotellet för pilgrimer ligger. Inte heller har de någon information om pilgrimer eller pilgrimsleder på sin hemsida - som ligger under South Lapland.

Mitt intresse för pilgrimsvandring har ökat och jag vill försöka definiera för mig själv vad det är jag gör och varför. Är man praktiserande troende så finns det många (ofta katolska) sällskap, grupper och regler kring att vara pilgrim. Men om man är icke-praktiserande, vad innebär det då att vara pilrim? Det gäller att finna en identitet, vilket diskuteras vidare i bloggen.

I en annan monter så pratade jag med en kille om att semestra i Skåne. Och Skåneleden är en vandringsled på hela 1.000km - som är uppdelad på 5 leder och 80 etapper.

Besökte självklart montern för Prima Travel, pratade lite med dem och deras potentiella kunder. Då jag rest på flera destinationer så kunde jag ge råd och tips till besökare i montern. Vill ni veta mer klicka här; Skottland, Val Gardena och Pilgrimsvandring i Spanien. Men jag måste (åter igen) säga till Prima Travel - ta en dator och en stor skärm till mässan, visa upp bilder från era resor. Montern ser väldigt tom ut. Ni kan bättre, ni är bra!!

En annan monter jag gillade var den som tillhörde Mästerfoto. Här pratade jag med en kille länge och väl, innan jag deltog i deras tävling. Skulle jag vinna tävlingen så vore deras fotoresa till Tjernobyl en helt otrolig upplevelse. Annars är deras Foto & Skrivresa till Mallorca något som lockar, att få utveckla kunskapen i skrivande av reseberättelser vore bra för mig som bloggare (och jag skriver också litterär text).

Montern för Mästerfoto. 
Pratade även med en kille vid montern för Suunto, där han stod och tittade på deras klocka av modellen Ambit. Så jag gav honom tipset att titta in min utvärdering av klockan, han fick ett visitkort.

Vidare var Naturresor Annelie Utter en ny intressant bekantskap; de organiserar flera olika resor som alla uppfyller kraven för ekoturism. Resorna verkar dock vara rätt exklusiva, du får nog lägga ut 40.000 - 60.000kr per person och då ingår kanske inte flyget till landet där äventyret sker.


Förutom två drickor, en macka och en kokt korv köpte jag bara en enda sak på mässan. En karta över Västra Mälaren från Calazo. Den ska vara underlaget för en kommande vandring mellan Bålsta och Enköping, som just nu planeras.

Betyget för mässan 2013 blir lite ljummet. Jag gjorde inga stora fynd, och det fanns inget som riktigt fick mig att tända på alla cylindrar. Men mässan blir inte bättre än jag min egna ansträngning, det fanns massor av föredrag som jag inte såg - några lät väldigt bra.

Men visst fanns det källor till inspiration. Vem vet vad som kan hända under semestern i sommar, kanske besöker jag något av de områden som jag fick information om i dag. Vildmarksmässan 2012 och 2011.

Våffeldagen i Paradiset 2013 (Aktivitet)

Då var det dags igen, näste helg är det Våffeldagen i Paradiset i Huddinge kommun. Alla välkomnas för att komma ut i skogen, träffa STF Stockholm och få sig varma våfflor. Ett perfekt sätt att starta våren på - välkommen. 

Söndagen den 17 mars mellan 11:00 och 15:00 har STF Stockholm öppet i Paradisstugan. För priset 30kr (icke-medlem 50kr) så får man sig en trevlig stund ute i skogen nu när våren börjar komma smygande. Vad kan vara bättre än solsken och en varm våffla så här i mars?

Du hittar mer information om STF Stockholm på Facebok, och här kan du anmäla dig om du vill. Men det går lika bra att bara dyka upp. STF Stockholms hemsida.

Bild tagen från STF Stockholm. 

fredag 8 mars 2013

On Tour With Lars Monsen

Ni som är intresserade av friluftsliv känner nog till Lars Monsen och hans underbara serie i norsk teve. Serien finns på YouTube. 

Det finns inte så mycket mer att säga. Sätt dig till rätta med en kopp te och njut av detta fantastiska friluftsäventyr med en av Norges stora äventyrare. Och efter njutit av filmen kan du besöka Lars hemsida.


Det går också att besöka Norsk TV, för att läsa mer om programmet. Har bloggat tidigare om denna serie, men tycker att det är värt att påminna om den. 

onsdag 6 mars 2013

Cirque du Soleil - Alegría

Alegría, som på spanska betyder glädje, lycka och hyllning, är en av Cirque du Soleils stora klassiker. Så presenteras den fantastiska nycirkusgruppen, nu när de är på besök mellan 6 & 10 mars. 

Efter att ha sett denna fantastiska show kan jag bara säga - Alegría. Det var med en sådan värme, fantasi, passion, precision och humor som föreställningens fantastiska nummer genomfördes. De är i Stockholm några få dagar och det är min rekommendation att ni köper biljetter.

En bild tagen i Globen när ensamblen avtackas. 
Att bli bjuden på en föreställning som denna är precis så som livet ska vara - Alegría. Tack för upplevelsen.


Och om du som mig älskar musiken, lyssna på den via Spotify. 



måndag 4 mars 2013

Colombia - människorna

När jag var i Cali så fick jag berättat för mig att staden sades vara så vacker att den är en försmak av himlen. Bland annat för att de har så många vackra kvinnor. Det fick mig att börja se mig omkring, och jag började ta bilder av folk på stan. 

Meningen med detta inlägg är att visa upp människorna och deras vardag, så som jag såg det i mina svenska ögon. När man besöker en ny plats så stanna till och titta, försök att se det som finns precis framför din näsa, men som man inte ser vid en första anblick.

Det första jag ser när man åker bil var alla motorcyklar, och de vackra tjejerna. Många bryr sig väldigt mycket om sitt utseende, oavsett om man är smal eller mer kraftig. Tajta jeans är vanligt. Det bärs lätta kläder, men är det 32 grader varmt behövs det inte så mycket.

Ett par - heta som solskenet. 



















Som sagt - det är mycket motorcyklar och på dem kan det vara en, två eller ibland tre personer. Trafiken är ett helt avsnitt för sig själv. Det hände ofta att bilarna kör i mitten av vägen, med ett hjulpar i varje fil. Så att de enkelt skulle kunna välja den fil som var bäst.

Som ni förstår, det blir kaotiskt om alla gör så. Hela tiden. Men för invånarna i Cali och andra städer verkar det helt naturligt. Är man i Colombia så är det bara att följa strömmen, att kämpa emot är omöjligt.



Men Cali och Colombia är inte bara vackra kvinnor och galen trafik, det finns även de som inte har råd med fina kläder eller motorcykel. Som jag skrev tidigare finns det en park där man kan se El Gato och alla andra katter som uppvaktar honom. Men tittar man bara lite bortom parken, så ser man en ung kille som tvättar sig själv och sina kläder mitt i stan.
Medan vi gick i parken såg jag två unga killar och en ung tjej, som är otroligt vacker med sin bronsfärgade hy, röda klänning, snygga ben och långa nattsvarta hår. Såg hur de fotograferade henne i flera parker under eftermiddagen medan jag gick omkring på stan. 

Även killarna var välklädda och tillhörde en välmående medel- eller överklass. Och de hade också en rätt dyr kamera. Men vid ett tillfälle gick en man förbi med sina två hundar, och ett stort skynke plast där han slagit in till synes alla sina ägodelar. Det fick mig att stanna upp och ta bilden. 

Kvalitén är inte den bästa, men den visar verkligen ett budskap. 





En annan av mina bilder som har dålig kvalité men som visar något mycket starkt är den ensamma mannen i militärkläder och gummistövlar, som står ensam mitt i en park. Hans vänstra hand verkar svårt skadad och här döljer han den i fickan på sin jacka. Han ger intryck av flera skador (eller påverkan av droger), då han skakar lätt och ansiktet är tomt på närvaro. Runt omkring oss går och sitter mängder av människor i alla åldrar, men ingen tycks lägga märke till den ensamme mannen. Eller i alla fall inte bry sig om honom, det är som han är osynlig. 

Scenen är lite läskig - men jag har länge undrat på vem han är och historien han bär. Bilden är tagen i närheten av en känd kyrka i Cali. Hoppas bara att han kan känna frid på något sätt.  

Det finns dock fler bilder av vardagen på kamerans minneskort. Och här är ett urval av dem. En dag var jag ute på en sju kilometer lång vandring på landsbygden utanför Cali, och tog bilden på hur några män lastar en lastbil med grönsaker. De odlade mycket sallad här. 



Bilden är tagen från bilen. Den vinner nog inga tävlingar för häftiga eller bra bilder, men den visar verkligen vardagliga människor. Två kvinnor sitter under ett plåttak, där de säljer mat till förbipasserande. Sådana här små "kök" med snabbmat fanns på många ställen, och oftast var det arepas och korv som såldes. Men titta också på bildens högra hörn, nedanför backen leker två barn längst ett gammalt järnvägsspår.  


Vitaste killen på plats tar en gruppbild. 
Vardagslivet i Colombia beskrivs av mig som utomstående observatör med de fyra personerna på den övre bilden. En avslappnat men välklädd kvinna, en man på sin moped, en försäljare av juice eller arepas samt i bakgrunden en äldre man som puttar en kärra med frukter. Medan fritiden beskrivs av den andra bilden, där jag ombeds att ta en gruppbild av fyra välmående ungdomar som som njuter av ett bad. De är väldigt trevliga och artiga, men okunskapen i engelska från deras sida och spanska från min sida gör att konversationen blir rätt kort.

Människor i Colombia, vad var viktigt för dem? Efter att ha tänkt på saken så hittade jag den genomgående faktorn - familjen. De ger ett stöd och samhörighet som inte finns på samma sätt i det mer sekulära och solitära singelsamhället hemma i Stockholm. Det är uppenbart att familjen är en enorm resurs som ger betydande mervärde.



Men för mig som svensk, som är van att leva ensam i min lägenhet kan det vara lite påfrestande att ha upp till fyra generationer att ta hänsyn till om man bara ska bege sig iväg och uppleva ett museum eller gå ut och äta. Allt kan ta en fruktansvärd lång tid - jag är ju van att ta ett beslut och sedan sätta fart. Men i det colombianska samhället är familjen ett så betydande inslag, att även en svensk som hoppar av nervositet då man är 30 minuter försenad känner en stor uppskattning av allt det som också ges i form av gemenskap, värme, kunskap, uppoffringar och mat!!

Efter spelande i solens hetta - dags för svalkande. 
Och som ni förstår, ska man spela volleyboll så är det bra att ha lite farbröder och kusiner på plats. Det tar inte heller många minuter att sätta upp bord och stolar i trädgården när det är dags att äta. Människorna i Colombia var varma och nyfikna - se bara till att lära dig lite spanska så kommer du att få ut så mycket mer av din vistelse. Det är med stor glädje jag tänker tillbaka på "familjen" i Colombia, hoppas att jag får träffa dem snart igen.

Titta in de andra inläggen om Colombia.