Ibland är det för varmt och ibland är det regn, därtill kommer att vi arbetar också. Så vandrandet under 2009 har blivit klart lidande. Men sista veckan i Juni kom vi ut för att gå mellan Järna och Mölnbo.
Etapperna #11 och #12:1 på Sörmlandsleden är c:a 15km och tar oss nu ut i periferin, snart tar det längre tid att åka fram och tillbaka till leden än det tar att vandra den. Vi åker med pendeltåg från västra sidan av Stockholm och i Södertälje hamn byter vi till buss för att till slut kliva av i Järna.
Vandringen börjar i samhället, vi går längst trottoarer för att komma fram till leden som ligger en bit bort. Redan här börjar det gå upp för mig att jag borde haft med mig mer vätska. Men trots att vi är inom bebyggt område så fanns det inget ställe att handla på! Bensinstationen var endast pumpar så glassen som jag suktade efter fick förbi något för framtiden.
Så mitt absoluta tips är att köpa allt redan innan ni lämnar stan, eller tar er in till Mölnbo centrala delar kring Storgatan, för vid pendeltågsstationen där även bussen stannar så finns det inte något ställe att handla på.
Marken var väldigt torr, det knastrade under kängorna. Men det fanns en hel del blommor längst leden som förgyllde färden.
Det var synd att man inte tar fler pauser och spana in dem, men då borde man kanske också har mer kunskaper för att göra mer spännande.
För mig är vandring många saker. Först var det en utmaning att komma ut och anstränga mig rent fysiskt. Och så är det även fortfarande, men naturen i sig ger mycket inre ro och så får man se mycket - det är också viktigt.
Som nämnt så var det en riktigt varm dag och mina två liter vatten för fem timmar ute i skogen skulle inte räcka. Men det fanns en räddning på etappen. På ett ställe, 80 meter från stigen, så finns det en kallkälla med underbart kallt och gott vatten. Här drack och fyllde jag på kärl och kropp med 2-3 liter vatten samt sköljde mitt kokande huvud. Ännu ett tips för vandring under sommaren är att skydda sig mot solen. Att ha solglasögon är riktigt bra, även om man går i skogen ibland. Man ska skydda sina ögon och är man ute en hel dag så kan de ta skada av allt ljus. Vidare så är en hatt att rekommendera, detta för att skydda dig så du inte bränner dig samt så blir du inte lika varm i huvudet.
Längst den första sträckan så finns det omkring 200 gruvhål. I området har det brutits järnmalm från 1600-talet till slutet av 1800-talet, så det är en kulturbyggd av rang. Att bara titta på gruvhål är kanske inte spännande i längden, men om man bygger på med mycket fakta så blir det nog riktigt spännande. Vid många gruvor fanns det information och det fanns också två slingor i skogen man kunde följa om man var intresserad av gruvorna.
Naturreservat - det finns massor av dem längst Sörmlandsleden och det är absolut värt att läsa de skyltar man passerar. Det ger en större förståelse för naturen och det hjälper dig också att orientera dig längst leden.
På slutet av vandringen så började jag bli rejält trött och jag tror att min kamrat också kände av värmen och ansträngningen. När vi passerar en lång träbro över en igenväxt sjö så började det bli ont om tid. Vi ville absolut inte missa tåget 16:15 då nästa tåg från Mölnbo gick först 18:15. När vi når samhället och såg det jag tror är den gamla stationsbyggnaden kändes det mycket bra, tror att vi hade ca 15 minuter till godo. Och det är inte så mycket när hela vandringen tog fem timmar.
Vi hade dock tid för en sak, att köpa den glass som jag nu gått och tänkt på i fem timmar! Jag köpte den största som fanns i butiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen!! Hoppas du skriver ett inlägg, det skulle motivera mig att fortsätta med min blogg.