El Camino de Santiago, dag 7

Vi packar våra väskor ännu en gång och de ställs i den lilla mörka hallen för transport. Nyckeln läggs på ett bord och vi tar våra ryggsäckar med oss för att gå över till ett annat hotell några hundra meter bort - där en enkel frukost serveras. 

Sträcka #7:

Los Arcos till Logroño, ca 28km. 

Medan vi äter en mycket enkel frukost (en smörgås, ett glas juice och en kopp kaffe) med våran kupong så tittar vi ut i regnet. Många pilgrimer packar in sina saker i en buss, de kommer troligen att ta den till Logroño. När jag går och köper en muffin för att få lite extra mat i mig så pratar jag kort med en amerikansk kvinna, hon skulle ta nästa buss som gick kring 11. Men det är inget för oss, vi har motivationen och utrustningen. Så vi klär oss för den sjunde dagens vandring längst El Camino de Santiago - som vi bokat genom Prima Travel.

Att gå längst leden blir nästan som meditation. Kroppen anstränger sig och man har ett fysiskt mål långt därborta, så långt bort att stress kring arbetet och andra saker antagligen runnit av en eller förlorar i betydelse då du ändå befinner dig på den spanska landsbygden och inte kan göra något åt saker och ting. Detta är en känsla som kommer med tiden, och du kommer antagligen uppleva den först efter någon dag.

Själv bar jag med mig min mobiltelefon, men den användes endast till att fotografera med eller koppla upp mot Internet (läs mer om tips på hur man ska använda mobilen utomlands). Vet du med dig att du ofta blir uppringd, lämna telefonen hemma eller ha dem avstängd i fickan.

Dagens väder var rätt molnigt; det är precis på gränsen till regn hela tiden och ibland kommer en skur.  Det är ett öppet landskap och det fanns inte något skydd mot vinden, men det var inte så kallt. Att gå i en långärmad underställströja och regnjackan var tillräckligt, om man inte är frusen av sig. En tunn väst ger extra värme.

Regnbyxor är bra att ha på sig, det skyddar mot vind och väta. Men det kan också bli varmt. Så mitt tips är att du köper ett par med dragkedja i sidan, så du snabbt kan ta av och på dem.


När vi närmar oss byn Sansol så tilltog regnet kraftigt. Nu var det lätt för mig att kvickt få på mig regnbyxorna. Om man nu hade "normala" regnbyxor så skulle det kanske bli omöjligt att få dem på sig utan att ta av sig kängorna. Och om de gick på, så skulle det ta tid och insidan bli väldigt nersmutsad. Så om du vandrar regelbundet eller är ute i naturen - köp bra utrustning!

Mattias på väg in mot byn Sansol. 

Vi passerar snabbt igenom Sansol, för dagens mål är nästa by en kilometer längre bort - som är Torres del Rio. Byarna ligger på varsin höjd och Rio Linares flyter så sakta i dalen mellan dem. När man går över bron och kommer in till vårt första etappmål, en liten by på knappt 200 invånare. Här har vi två mål; äta lunch och besöka den åttakantiga kyrkan - Iglesia del Santo Sepulcro som tros ha en koppling till den kända Tempelriddarorden.

När man börjar gå upp för backen så finns det en liten bar på en gata in till vänster. Den känns mörk och lite ruggig, maten som serveras är mycket begränsad. Och pratar man med dem så sa de att detta var det enda stället att äta på i byn, vilket inte är riktigt sant. För vi valde att gå vidare, och längre upp i byn finns en liten affär intill vandrarhemmet. Affären har också en liten bardisk där vi valde att slå oss ner - två mycket goda smörgåsar och varmt te blev vår lunch. Vi köpte en chokladkaka i butiken och självklart fick vi våra pilgrimspass stämplade. I butiken fanns också 2-3 datorer med Internet.

Iglesia del Santo Sepulcro, detta var ett av mina stora mål på hela vandringen. Kyrkan är från 1100-talet och dess åttakantiga form baserar sig på Den Heliga Gravens kyrka i Jerusalem.  Så det är en koppling till Tempelriddarna, men man kan fråga sig varför en sådan kyrka ska ha uppförts på den spanska landsbygden uppe i norr? Kyrkan tros vara en sk. begravningskyrka då man funnit gravar runt den. Och kyrkan är rätt liten, men jag blev trots det imponerad även i jämförelse med de stora katedraler vi besökt under en veckas vandring.

Ännu ett tecken på kopplingen till Tempelriddarna är "stjärnformen" av valven i taket. Dock saknas ett utsmyckat golv, som jag läst någon stans, som ska vara ett säkert tecken på kyrkans koppling till orden. Korset är från 1200-talet och är i fantastiskt skick. Självklart fick vi pilgrimspassen stämplade.

Nu är det så att det finns en annan åttakantig kyrka att besöka, om man tar en avstickare från leden den fjärde dagen på väg till Puente la Reina. Vi var dock inte starka nog att bägge orka gå denna väg, så vi fick aldrig se den. Att det finns två sådana här speciella kyrkor i samma område känns spännande.

Det var 10km vandring kvar till nästa delmål, den lilla staden Viana. Så det var dags att gå vidare. Under vår vandring så lärde vi oss att känna igen andra på leden. Men så här tidigt på säsongen var det rätt få människor tycker jag, vi gick ofta helt ensamma och kunde titta åt alla håll utan att se någon.

Lite skämtsamt har vi också fått kommentarer från de som sett våra fotografier - var är alla människor? Och det är en befogad fråga. Att det är tomt på landsbygden är en sak, men även inne i byarna är det ofta stilla på gator och torg.

Det kan helt enkelt vara så att människorna har åkt till arbeten på annan ort när vi väl kommer förbi. Vidare så är det siesta mitt på dagen, och då är allt stängt.



Väl inne i Viana med sina 3.600 invånare var det väldigt tomt på gatorna. Vid någon liten bar fanns det människor och vi tittade tveksamt in, den ena såg inget trevlig ut och den andra skulle stänga. Klockan var lunchtid och det fanns ingen stans att äta, någon butik hittade vi inte heller. Då gick vi förbi Casa Armendaris, som från utsidan såg litet och överfull ut. Men med hjälp av att min vän talar flytande spanska fick vi stå och vänta ett tag. Det visade sig att de fått ett återbud och vi leddes ner i källaren - det fanns två våningar av källarvalv! Detta visade sig vara en underbar restaurang.

Vi hade redan ätit lunch tidigare under dagen, så detta blev ett litet "mellanmål" bestående av kött och vin. Därtill hade de en enorm tunna med cider inbyggd i väggen. Öppna kranen och en kraftig stråle kommer ut, så vi var tvungna att hålla glaset en bra bit från kranen. 

Detta var äkta cider, dvs det fanns ingen kolsyra i drycken. All den "cider" vi köper i Sverige är nästan kolsyrad, och det är inte äkta vara utan mer läsk med alkohol. Allt var väldigt gott, men när vi kom ut från "mellanmålet" så hade vi suttit där i ca 1,5 timme. Och jag som tänkt mig att köpa en yoghurt i en lokal butik. Men detta var helt rätt - ni måste besöka denna restaurang. 

Men nu återstod hela 10km vandring fram till Logroño. På den sjunde och sista dagen för oss så är det nog lika med tre timmar i rörelse, så jag var lite orolig över vid vilken tid vi skulle komma fram. Det var dock rätt platt här så vi kunde hålla en rätt bra hastighet.

Väl vid gränsen till regionen La Rioja och staden Logroño så kändes det som att vi snart skulle vara framme, men åter igen - att vandra genom förstäder är trist och tar lång tid. Det var ca 4km från skylten in till själva stadskärnan. Åter igen pratade vi lite om livsfrågor och våra upplevelser på leden, för vi närmade oss nu slutet på denna del av äventyret. För vi var bägge överens om att vi skulle komma tillbaka och fortsätta vandringen på El Camino de Santiago.

Mattias och Angela i Logroño, efter ca 165km vandring. 

Vi avslutar vår vandring (för den här gången) i Logroño och låter oss fotograferas framför Iglesia de Santa Maria la Redonda.

Vårt hotell låg mycket centralt och efter att ha bytt kläder så var det dags att gå ut på stan. Vi åt mat på något som var ett snabbmatshak; det blev nachos för mig. *mums* Dagen efter var resedag och det gäller att hålla reda på när transporterna går i Spanien. Speciellt på söndagar!! Så läs dagens tips nedan!!

Mässan söndag morgon. 

Mattias tankar om upplevelsen
Kommer snart, kom tillbaka och titta igen!


Angelas tankar om upplevelsen
Kommer snart, kom tillbaka och titta igen!

Direktlänkar till de andra dagarna:

[Dag 1], [Dag 2], [Dag 3], [Dag 4], [Dag 5], [Dag 6], [Dag 7]. 

Dagens tips

Det är väldigt lätt att slappna allt det värdsliga när man går på Caminon, men här kommer ett mycket viktigt tips. Håll kontroll på hur ni ska ta er tillbaka till flygplatsen i Bologna, den får ni nämligen ordna själva.

I materialet omnämns att man kan åka tåg; men enligt receptionen på hotellet går det bara två tåg under hela dagen! Vidare så går sista morgonbussen 11:00, nästa buss går först vid 17-tiden och tar ni den så missar ni flyget. En taxi tar ca 2 timmar och kostar omkring 2.000kr. Så innan ni går och lägger er på lördag kväll, bestäm er hur ni ska ta er till Bologna på söndagen. Prata gärna med personalen på hotellet.