Runsa till Kallhäll

Det är en tidig morgon i november. Luften är kylig när jag kliver ut för att bege mig ut på säsongens sista längre vandring. Med mig har jag Fjällrävens Friluft 55 som äntligen ska prövas ordentligt. 

Det är min vän Markus som kommit med förslaget; låt oss vandra mellan Runsa fornborg och Kalhäll längst Upplandsleden. Något som känns mycket lockande, men denna dag kunde bli något av en extra utmaning. Solen gick upp 07:45, samtidigt som jag satte mig i kollektivtrafiken och det var bara 3 grader varmt. Redan nu var jag väl medveten om att det skulle bli en lång dag och att solen skulle ha hunnit gå ner igen innan jag var hemma.

Mattias vid en Skeppsättning i Runsa.

Att ta sig till Runsa fornborg är inte det lättaste. Vi tog pendeltåget till Rosersberg, sedan buss 576 mot Löwenströmska - och klev av vid hållplatsen Räddningsverket vid niotiden på morgonen. Tänk på att alla avgångar inte passerar Räddningsverket. Härifrån är det ca 3km att gå till Runsa fornborg. 

En av mina största frågeställningar denna dag var; hur ska man gå klädd? 

Det skulle bli en mulen och blåsig dag, med regn på kvällen. Och solens nedgång var sagt ske kvart över tre på eftermiddagen. 

Så jag valde att ha knälånga cykelbyxor under mina vandringsbyxor. Men att bära långkalsonger kändes lite fel, det skulle bli för varm när man rör på sig. 

Däremot så valde jag att ha flera lager och uppsättningar av kläder med mig; för att pröva mig fram. 

• Långärmad undertröja i merino, dragkedja i halsen. 
• Fleecetröja, dragkedja i halsen. (Mountain Hardwear)  
• Fleecetröja, dragkedja hela vägen. (Tierra)
• Regnjacka. (Haglöfs)
• Tunna handskar. (Black Diamond)
• Tjockare handskar, vatten och vindtäta. (Hestra)
• Mössa (Tierra).   

Att bli svettig är enligt mig inget att eftersträva, så snart man stannar så kyls man av och kommer då att frysa rejält. Så under dagen varierade jag rätt ofta, allt från bara händer i skogen till de varma handskarna när vi gick på klipporna längst vattnet.

Här är jag vid Runsa Fornborg. 

Väl framme vid Runsa Fornborg så blåste det, vilken syns på min frisyr. Här fanns det en väl befäst stormannagård från Järnåldern, detta var mer än en tillfällig reträttplats. Det har funnits mer än åtta hus och terrasser, och detta är en av bara fyra stycken liknande platser i hela Uppland.

Teckning på Runsa Fornborg, från en skyld på plats.

Hade en bra karta med mig, men det var så kallt att jag inte tar upp den speciellt ofta ur fickan. Och utan att ha planerat så mycket så tog jag med mig en extra säkerhet - min tarp. I händelse av kraftig blåst och regn så tänkte jag att det skulle kunna vara bra att bygga ett ordentligt skydd. Detta medför så klart extra vikt, men då Friluft 55 endast väger ca 1,4kg så hamnade den totala vikten med mat, vätska, extra kläder, sittunderlag samt en packpåse med medicin och första förband på 7kg.

Som vanligt använde jag min gps för att logga vår vandring. Och den visar vår vandring från Runsa fornborg till Kallhäll. Allt gick rätt bra, förutom en gång då en dålig markering lurade upp oss i skogen. Hade jag bara tittat mer på kartan så hade detta aldrig hänt. Men det var en kall och grå dag - så kartan blev kvar i byxfickan.

Detta var inget allvarligt för oss, men jag vill ge ett mycket viktigt råd. Om du går i okänd terräng, långt från andra människor - se till att titta på kartan! Även om du inte memorerar vägen, så ska du komma ihåg om leden går längst sjön eller ska vika av upp i skogen.

Det var rätt tomt längst Upplandsleden, vi stötte inte på speciellt många människor utanför tätort. I skrivande stund minns jag bara tre personer och en hund. Och visst var det en måndag i november, så det var ju lite kallt och många arbetar. Men Sverige är ett fantastiskt land även en dag som denna.

Solen gick nu ner och vi var långt från framme. Därtill började det att regna långt innan prognosen. Men vi kände oss rätt bra till mods, ficklamporna plockades upp och vi gick där i skogen och sökte efter markeringar på träden. Det blev rätt uppenbart, våra ficklampor dög bra till att lysa upp ett tält men att göra sökningar i skogen blev riktigt svårt. Hade även en pannlampa med mig, men när jag insåg att den kunde vara till hjälp insåg jag att den låg i botten på ryggsäcken.

Denna dag var jag inte så förberedd, skulle ha läst på mer på kartan samt självklart packat ner pannlampan på ett bättre ställe. Ni som är läsare sedan tidigare vet att jag nu utvärderar Fjällrävens Friluft 55 och att den är ny för mig. 

Ryggsäcken har inte blivit en naturlig del av min vandring ännu. Men förutom den låga vikten, och det väldigt sköna avlastningsbältet så gillar jag den mjuka fickan på utsidan. På bilden kan ni se hur jag öppnat spännet, för bilden är tagen när jag satt mig ner vid Runsa. Denna ficka passar utmärkt till att ha sittunderlag och handskar i, som man vill kunna komma åt kvickt. 

Snart är vi framme vid Kallhäll och pendeltåget.  

Nu var det riktigt mörkt ute, regnet la sig som pärlor på regnjackan och benen kände av de 26km som vi vandrat under dagen. Visst handlar det en del om fysik, men mycket är mentalt. Jag och Markus är ganska vana vandrare, vi vet vad vi klarar av och är trygga i vår utrustning. Att göra vandringar som denna är något av "vardag" nu. Skulle gärna försöka att ha mer planerade och utmanande vandringar fram över. Vi får se vad som händer nästa år.