Veckans vandring kom att ske mellan Tyresta by och Alby gård, med en avstickare ut i området för storbranden 1999. Vi valde att i vandra den riktningen då kommunikationerna till-och-från Tyresta by är begärande. Därför är det bättre att starta där. I Alby Gård går Blå Buss 873 bara en gång i timmen, men vid hållplatsen Nyfors som ligger 7 min promenad bort går bussen varje 15:e minut.
Då vi anlände till Tyresta så började vi med en "andra frukost" på caféet när de öppnade 9:00, kaffe och macka ger en bra start. På så sätt slapp vi också att bära med oss extra frukost, vilket behövdes då det tagit två timmar att åka till Tyresta.
 |
| Tar en kopp kaffe och studerar kartan. |
På utsidan av ryggsäcken ett sittunderlag. I botten låg badbyxor och handduk, strumpor för ombyte, och en tunn extra tröja hamnade även där när det blivit varmt nog på morgonen. På den en liten box för att plocka blåbär, en matlåda bestående av lax och Paulúns Supermix samt två dubbel-mackor med ost och sylt. Som dryck en flaska med vatten och en liten termos med kaffe.En liten packpåse med compeed, smärtlindrande, fällkniv och kompass avslutade innehållet. Det är precis allt man behöver, utan att min-max optimera. Visst kan man ta bort och ändra, men detta var gott nog.
 |
| Hällmark, lätt att vandra och vackert. |
Detta område är starkt påverkat av inlandsisen och har stora områden av släta stenhällar som ligger i öppen dager. Jordtäcket är till synes tunt och marken täcks av mossa och lavor, träden är enbuskar och tall. Det är lätt-vandrat, vackert och underbart.
Norr om Årsjön viker vi av från Sörmlandsleden mot Stensjön i syd-öst, för att då komma in i det gamla brandområdet.
Kommer själv ihåg den dagen branden började, jag och min pappa var och fiskade på Mälaren utanför Kungsängen norr om Stockholm. Branden härjade ca 40 km söder om oss där vi satt i den lilla båten. Det enorma rökmolnet täckte hela horisonten, och för oss såg det ut som hela centrala Stockholm stod i lågor. En dramatiskt upplevelse. Fick vi någon fisk den dagen 1999? Det kommer jag inte ihåg, bara rökmolnet.
Vi går igenom det gamla brandområdet, man ser tydligt successionen. Efter branden kom först vissa örter och blommor, innan snabbväxande lövtråd och buskar får fäste. Nu sjutton år efter branden så ser vi att barrträden börjat att komma ikapp lövträden. Än så länge suger fortfarande björkar mm i sig solen och växer, men i framtiden kommer barrträden växa om och skugga. Om 100 år kommer troligen åter barrträden täcka området. Lövträden väntar på nästa skogsbrand.
Stigen tar oss allt högre, vi är nu högt upp i terrängen och det är riktigt torrt i markerna. Hettan tilltar när solen kommer fram mellan molnen. Solglasögon och solhatt kommer på, det känns lite jobbigt i hettan. En solhatt med brätte är ett måste för en vandringsman som säger sig vara erfaren. Keps kan fungera, om man har hög krage på tröjan.
Det är här vid Stensjön vi hittar en underbar udde som blir platsen för vårt lunch. Som vandrare så gäller det att vara lätt i magen, därför undviker jag helst pasta i min matlåda numera. På en så här kort tur så lämnar jag så klart gasköket hemma, maten tillagas kvällen innan och står i kylskåpet över natten. En kopp kaffe är alltid välkommet vid en rast när jag vandrar.
Vi går nu mot norr längst Långsjöns östra strand, här ser vi tecken på att det finns bäver i området. Flera stora träd är halvt fällda, men trots att vi spanar ut över sjön hittar vi inte bävrarnas hem. Själva djuren ligger nog tryggt i sin lya mitt på dagen, vill man se dem bör man nog vara i området med en kikare på andra tider.Normalt bär jag inte kompass på dagsvandringar, men det gjorde jag i dag då vi inte riktigt visste hur vi skulle gå. Och den kom väl till pass. Norr om Långsjön tog vi ut en kompassriktning, och med den och en karta så sökte vi oss fram längst små stigar i skogen. Det här området var fuktigt och vi gick runt ett träsk i skogen.
Normalt ser vi inte så mycket djur i skogen när vi vandrar, men i dessa fuktiga områden så såg vi två feta små filurer. Groda eller padda, är inte säker - här en bild på en av dem.
Till slut kommer vi in i mer bebodda områden, vi passerar hästar och hus för att sedan nå Nyfors. Ett mysigt område där människan utnyttjat vattenkraften sedan 1500-talet. Att lyssna och se på vatten i rörelse är avslappnande, det är något som jag gillar väldigt mycket. Från Nyfors är det inte långt kvar av vandringen, nu kan man fortsätta till Alby gård för att njuta av att fika eller bada. Eller så tar man och avviker för att söka upp busshållplatsen i Nyfors, om du vill ta snabbaste vägen hem.
Det finns en badplats i Alby gård. Vi gick aldrig ner till den, men där verkade det vara sandstrand. Längst vår vandring fanns det flera platser att bada på, men då var det mer klippor. Tänk på att vara mycket försiktigt var du sätter fötterna. Det kan finnas vassa stenar och annat. Ett par badskor eller sandaler är att föredra, men vandrar man med lätt packning så får de nog inte plats.
Glöm inte att följa Vandringsman på Instagram, där kommer mer bilder och tips upp än jag hinner lägga upp på bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen!! Hoppas du skriver ett inlägg, det skulle motivera mig att fortsätta med min blogg.