Sörmlandsleden, Etapp 7 & 8

I lördags så var det dags igen. Jag drog på mig mina kängor och begav mig ut för att gå etapperna 7 och 8 på Sörmlandsleden, att bara gå etapp 7 skulle vara en för kort sträcka. Vädret var bra för vandring, runt 20 grader och vind. Ryggsäcken vägde 6kg.

Etapp #7 startar vid friluftsgården i Lida, ett område som verkade vara en härlig plats för att ha trevligt med familjen i solen. Enorma gräsytor, badplats med brygga (tyckte jag mig se), toaletter och kiosk samt några andra byggnader som troligtvis har aktiviteter under sommaren. När vi avslutade etapp #6 så var det countryfestival på området - så bor man söder om Stockholm är Lida en plats som bör besökas. Lida nås med bil eller så tar man buss 721 från Tullinge.

Själva etappen tar en genom en blandning av skog, åkermark och längst en golfbana. I början var det rätt mycket myggor, något jag inte råkat ut för tidigare under vandringarna - men det har ju nyligen regnat ganska kraftig så det kan ha kläckts nyligen.

(Klicka för att förstora)

När man går i kulturbyggd så ser man spåren efter det äldre jordbruket, det är lätt att bara gå förbi dessa byggnader men det ska man verkligen inte göra. Titta på plankorna, se och känn hur robusta och bestående de är - trots att årtiondena har rasat iväg står de där kraftfullt. Men som ni ser på bilderna, tiden tar sitt pris om man inte sköter om byggnaderna. Detta är kulturhistoria och det är inte så länge sedan man arbetade här för hand, min pappa som gick bort förra året var född på 1920-talet. Skiftet mellan 1800-tal och 1900-tal är faktiskt inte så långt bort.

(Klicka för att förstora, väldigt vackert)

En stor del av etappen går längst jordbruksmark, så om man håller ögonen öppna på ängar och åkerdiken så kan man hitta stora mängder blommor att beskåda och njuta av.

Etapp #8 inleds med att man kommer till Brosjön som ligger ca 500 meter från väg 226, har man bil så åker man hela vägen ner till sjön och åker man kommunalt så stannar en buss ute vid stora vägen. Jag och min kamrat blev förvånade att det inte var flera som besökte denna sjö, när vi satte oss ner för att vila vid 13-tiden. Här finns bra bryggor och vattnet är grunt nog för små barn, utanför den U-formade bryggan kan nog även äldre njuta av sjön.

Någonstans efter Brosjön hittade jag en stegräknare liggande på stigen. Då jag nu gärna vill ha en och ägaren knappast skulle ta sig tillbaka och leta efter den, så plockade jag den med mig. En URL adress fanns tryckt på räknaren - www.tappa.se, där kan man lära mer om viktminskning och handla stegräknare.

Vid Malmsjödal korsar vi väg 225 och går in mot Malmösjö gård, entrén är en 600 meter lång allé som känns enormt mäktig och alltså betydligt längre än vad som man ser på bilden ovan.

Under etappen går vi både på asfalt under rätt lång tid samt går i en skog som känns rätt "grov", det är alltså en blandning av upplevelser man får. Under en tid går vi och tittar på dagens andra golfbana för att sedan ta oss upp för en rätt slitig backe. Och nu hade temperaturen stigit betydligt, så när vi promenerade förbi en bilskrots massiva plåtomgivna område så kändes det lite hopplöst - vi var väldigt hungriga och det fanns ingen stans att ta lunchpaus. Klockan var nu ca 13:30 och vi var rejält sugna på riktig mat. Tidigare hade vi tagit korta pauser med mackor, nötter och dryck av olika slag.

slutet av etappen passerade vi en höjd där det fanns (vad vi tror) ruiner efter två fornborgar. Ryggsäckarna lämnades lite dolda nere vid leden och vi tog oss upp och det var det absolut värt.

Alla spår av hur borgarna en gång sett ut och hur landskapet kan ha varit (det var troligen vatten där det i dag är åker) saknades, men man fick fantisera. Jag hoppas att min vän hittar något på Internet om dessa fornborgar, i så fall kommer jag att uppdatera denna tråd senare.

Visst ser jag rätt krallig ut? Inte så illa.

Detta var en av dagens större upplevelser, efter den lilla klättringen återstod omkring en timmes vandring och med tiden kom vi in i bebyggelsen kring Östertäljes industriområden. Och efter att vi nått etappmålet gick vi ett tag till och hamnade på en gata där det gick bussar. Tur som en tok hade vi, bussen kom efter 5 minuter och det visade sig att det bara var en hållplats till järnvägsstationen Östertälje.

Här köpte vi oss varsin Magnum och sedan plingade det till - pendeltåget kom precis när vi handlat våra glassar. En bra vandring avslutades på ett perfekt sätt.

Och nu undrar ni kanske hur många steg jag gick? Jag satte på mig den upphittade stegräknaren en bit in på etapp 8 och därifrån tog jag mig alltså raka vägen hem - en sträcka på 12.460 steg. Ett överslag tyder på att jag gick knappt 20.000 steg i lördags. Vi gick de ca 19km och gjorde en avvikare upp till en utkiksplats på 6,5 timme, vilket ger en hastighet på ca 3km/h.