El Camino de Santiago, dag 10

El Camino de Santiago är en pilgrimsled som för oss startar i den franska byn Saint-Pied-de-Port, för att efter ca 800km sluta i spanska Santiago de Compostella. Detta är berättelsen över hur jag och min fru fortsätter denna vandring, som vi påbörjade 2012. 

Dag tre på vår vandring denna gång, och dag 10 totalt när man räknar in vår vandring under 2012. Vi känner oss rejält nöjda med Santo Domingo de Calzada, en mysig liten stad som gav oss fina byggnader, varsin ny buff samt en fantastisk middag.

Dagens GPS-karta. 

Sträcka #10:
Santo Domingo de Calzada till Belorado, ca 23km.  
Vi packar ihop våra saker. Medan frun borstar tänderna går jag ut på den lilla balkongen utanför hotellrummet och tar mig en selfie ihop med flaggorna som vajar ovanför ingången.

Nu så är jag klädd i min nya buff; blå med gula pilar. (If you know, you know). I dag var det bara 23km att gå, så vi såg fram emot att få en skön vandring .


Vi går så sakta ut genom staden, det är en varm och skön morgon när vi passerar bron över Rio Oja. Det är en riktigt vacker bro, och från den såg vi snöbeklädda berg på avstånd.

Men denna vandring hade kunnat slutat i katastrof någon kilometer senare. Att gå längst Caminon kan ses som helt ofarligt, men det är det inte! Vid en punkt ska man korsa en rätt hårt trafikerad väg; leden kommer in snett från sidan och man ser bara den mötande trafiken.

Det är nu som jag har ögonen på en lastbil som kommer i hög hastighet i filen på andra sidan vägen, jag går avslappnat och väntar på att den ska passera. I detta ögonblick hade jag utan att tänka mig för kunnat ta två steg till vänster! Det är då en stor lastbil kommer ikapp mig bakifrån; jag hade helt glömt bort att titta till vänster och gick nu farligt nära vägbanan. Den dundrar förbi mig - otäckt nära! Detta är något som gör mig skakis, och det sitter i ett tag. Det fick mig att tänka på hur enkla våra liv är. Jag hade kunnat dött på en landsväg i norra Spanien.

Grañon ligger bara ca 7km in på dagens etapp, det är lite för tidigt för ett längre stopp i normala fall. Om det regnar kan det vara trevligt att stanna till, eller om man behöver uppsöka ett apotek.

Tyckte att de var finurliga genom att ta en bild från Tintin - vet du vilket album det är?



Rent generellt, jag tycker att det är bra att komma iväg på morgonen och gå så mycket man kan till lunchtid.

En sak är säker, efter 7km på leden så är man nog sugen på varmt bröd. Håll ögonen öppna efter "Panaderia Jesus" i Grañon. Vi köpte varsin litet nybakat bröd med choklad i mitten.

Om ni vill sitta ner gå då igenom byn - på andra sidan finns bänkar med utsikt och möjlighet att fylla på vatten.

Efter byn så går man i ett öppet landskap med stora fält av åkermark, det är också nu man lämnar vindistriktet La Rioja och kommer in i Castilla y León. Vilket märks på att det odlar andra grödor på fälten, det är inte längre vinrankor som dominerar. Vid den stora skylten som markerar gränsen så är det ett bra tillfälle att efter ca 9km byta strumpor.

Dagens sträcka var inte speciellt speciell. Så ta chansen att gå in i en kyrka när du passerar den eller ta en kaffe om du har möjlighet.

När man kommer in till Belorado så har man möjlighet att få njuta av lite stadsliv, här bor förvisso bara ca 2,100 personer men de samlas runt Plaza Major. Här var det ett vimlande folkliv där familjerna samlades på stora torget. Barnen sprang runt som galningar, och besöken på den lilla godisbutiken vid torget var många. Vi valde att köpa varsin glass, satte oss sedan att beskåda folklivet.

Vi bodde två nätter på hotell Jacobeo, som ligger rätt centralt. Där var det riktigt trevligt rum, men fanns inget gemensamt sällskapsrum. Frukosten serverades på små bord eller i kaffe-baren vid entrén. De serverade inte mat, men vi som gäster via arrangören Prima Travel hade middag bokat på restaurangen Picias. Deras paradrätt är cordera, dvs lamm.

Deras lamm åt vi den andra kvällen, och det var riktigt gott. De serverar den inte varje dag, och man bör förbeställa den dagen innan. Första kvällen åt jag en kötträtt med pommes, och det var en katastrof. Jag var inte imponerad av restaurang Picias - kommer du till Belorado så skulle jag först kolla in om det fanns en öppen restaurang vid Plaza Major.

Eftersom det inte fanns något boende på slutet av nästa etapp, så hade vi en trevlig dam som hämtade upp oss och körde oss tillbaka till hotellet på kvällen. Så blir det ibland när man köper en paketresa.

Läs mer:
2015 - [Dag 8], [Dag 9], [Dag 10], [Dag 11], [Dag 12]
2012 - [Från början].