Min första riktigt långa cykelfärd avslutades med att vi tagit oss från Mariefred, till Strängnäs och sedan Enköping för att avsluta på en härlig bondgård där vi hyrt rum i en stuga. Nu på den andra dagen vaknar vi upp till ett fantastiskt väder.
Vi vaknade till av att solen sken in genom sovrummets dörr, så den stängdes och sömnen slöt sig åter om oss. Men framåt 07:30 vaknade vi åter och drog oss ut i köket. Där fanns en uppsjö av godsaker. Hungrig efter gårdagens cyklande åt jag fyra skivor rostat bröd, två bitar mjukt tunnbröd, en liten fralla, ett glas juice, en kopp té samt en tallrik med filmjök och müssli.
Solen skiner och vi går barfota ut i det våta gräset, detta är en riktigt svenska sommar. Om jag inte haft planer hade jag gärna stannat ytterligare en natt på gården, det här var en underbar plats.
På Lidingby gård som ligger nära Vallby kan man även få lära sig att baka tunnbröd, när vi gjorde oss ordning kom en grupp för att baka.
Klockan var lite efter 10:00 när vi så sakta rullade iväg. På småvägar tar vi oss från Valla via bland annat Gåde (bilderna) till slut metropolen Grillby. Väl där handlar vi lunch på Tempo. Det här området var cykelvänligt, även om det fanns en väg där det var lite mer trafik. Men det var bara för en kilometer eller så, sedan vek vi åter av in på småvägar.
Från Grillby (karta) cyklar vi åter igen på en lite större väg, tar oss under E18 och vidare mot norr. Men i stället för att ta oss till korsningen mellan 55:an och 263:an vek vi ganska direkt av mot öster på en mer lantlig väg.
Vår plan var att vika av mot norr, besöka några fornlämningar mm. Men vid en korsning tittade vi på kartan, man kunde svänga av mot Herrängen. Så vi valde att cykla mot söder för att längst småvägar cykla längst E18 och järnvägen, samt ta sig under dem vid flera tillfällen.
Efter att vi cyklat under spåren för första gången kom vi in på en skogsväg och passerar en bom. Plötsligt var allt brus från E18 och järnvägen borta.
Vi kunde höra vinden, fåglarna, syrsorna och tystnaden. I en fin slänt slog vi oss ner för att äta den lunch vi hade med oss.
Vi åt vår mat och såg oss omkring, vi hade hamnat i en fantastisk ekbacke, en bit ifrån oss växte en enorm ek.
Jag försökte krama trädet men kom bara till 2/3, det måste ha varit flera hundra år gammalt.
Kalasträdet i all sin prakt.
Nu passerade vi områden med hus, såväl äldre byggnader som moderna villor. I små grupper låg samhällena i skogen. På enskilda vägar rullade vi förbi riktigt fina platser som inkluderade både gulliga rabatter som nybyggda trädäck där solen dyrkades. Vi tar oss igenom delar av Hammarsund för att åter ta oss under järnvägen.
Det är dags att korsa en större vik där Mälaren söker sig mot norr. Vi hade läst oss till att man ska använda Ekolsunds nedlagda järnvägsbro.
Detta är nämligen enda alternativet, de andra broarna i närheten är för tåget (bakom min kompis) och E18 (den blå bron bakom mig).
Nu börjar vi närma oss slutet på vårt cyklande, med trötta ben cyklar vi igenom Krägga och passerar nu över E18 för att på dess norra/östra sida följa den in mot Bålsta. Det var med rätt nöjda miner vi slog oss ner i skuggan utanför pendeltågets station och intog något kallt. Två dagars äventyr var nu över och vi har nog lärt oss en del om hur man planerar och genomför längre cyklingar. Nu tog vi pendeltåget in mot stan och för min del var det ytterligare några kilometer från Barkarby hem till Hässelby.
Ett sista tips att tänka på; Bålsta ligger inte inom de "normala" zonerna för avgifter. Det är Håbo kommun. Så om du har ett SL-kort måste du betala ytterligare 40kr och har du en remsa så blir det stämplat motsvarande 70kr totalt. Vet inte hur många steg på remsan det blir.
Med hjälp av iform.se/rout så fick jag fram att vi cyklat mer än 100km och bränt ungefär 5000 kcal på själva cyklingen under de två dagarna. Till det kommer ytterligare energi för att hålla kroppen igång resten av dygnen. Så vi kanske har tappat några gram fett, och förhoppningsvis fått lite mer benmuskler också.
* Dag 1 - Torsdag 6:e augusti * Dag 2 - Fredag 7:e augusti * Hela bloggen *
Småvägarna såg riktigt trevliga ut, svårt att hitta liknande i Stockholmstrakten. Eller så finns de där utan att jag vet om dem.
SvaraRaderaAntagligen är de inte lika många till antalet. Men som du själv vet, den som söker finner. Eller "den som bara tar sig fram utan strikta planer hittar ofta ställen som är riktigt fina". För det är just när man går på känsla som guldkornen ofta dyker upp.
SvaraRadera