Kungsleden - dag 6

Vaknar upp och känner mig otvättad. Temperaturen är omkring fyra grader vid Singistugorna, när jag går ner till bäcken för att skölja av mig lite. I bar överkropp friskar jag upp mig, medan STF:s flagga smattrar i vinden. I kväll blir det bastu på Kebnekaise fjällstation, men just då var det brist på värme.   

Etapp: Singi till Kebnekaise

Vi riktning, viker av mot öster. Bakom oss kommer ett mörkt regnmoln med vindar som kyler oss, men vi har i alla fall vinden i ryggen. Än så länge har vi haft tur med vädret på vårt äventyr längst Kungsleden.

 Blomma och guide - klicka för att förstora bilderna. 

Det mycket folk på leden, vi närmade oss Kebnekaise fjällstation med alla dess bekvämligheter. Det var flera som var ute med sina hundar, som ofta var utrustade med en väst där de bar en del packning själva. Tror att detta kan vara mycket inspirerande för en hund, som är ett socialt flockdjur. Att vandra I dalen kändes så häftigt, runt oss hade vi fem olika toppar som sträckte sig ca 1.000 meter över oss.

Ännu ett rinnande vatten. 

I dag gick flera i regnkläderna, såväl byxor som jacka. Vid några tillfällen regnade det och vinden kylde som sagt. Och här har vi en liten detalj som visar vem som har erfarenheten - man ska nämligen ha regnbyxor med dragkedja längst benen.

Även om det precis går att dra på sig och ta av sig byxorna utan dragkedja så innebär detta stora problem om kängorna är leriga. Det tar också tid, tid som kan medföra att du blir genomblöt.


Så mitt tips till alla er som läser - se till att ha regnbyxor med dragkedja i benen. Det ska jag själv köpa in snarast.

Som sagt, vandring är en materialsport. Man måste inte ha de dyraste sakerna, det gäller bara att ha rätt saker och bra saker. Här gick vi förbi ett par kängor som gått upp i sömmarna, lite komiskt att se faktiskt. Hoppas bara att dess ägare klarade sig bra.

Väl vid middagen så fick vi oss ett gott skratt. Förvisso är vi vid en fjällstation, men det är fortfarande ute i väglöst land. Här ser vi hur ölen körs in med helikopter - nu förstår jag varför varje burk kostade 75kr. Själv drack jag ingen öl, men upplevelsen att se den levereras med helikopter var gott nog.

Direktlänkar till de andra dagarna:

[Dag 1], [Dag 2], [Dag 3], [Dag 4], [Dag 5], [Dag 6], [Dag 7]. 

Kungsleden - dag 7

Kebnekaise - Sveriges högsta berg. Hade inte anmält mig för en topptur vid anmälan till denna vandring, men i går kväll så erbjöds jag en plats då det inte var fullt. Nu vaknade jag upp tidigt och kände mig pirrig i hela kroppen. 


En lite stressad frukost. En i gänget kom ner till matsalen lite sent och det kändes plötsligt ont om tid. Gruppen skulle avgå 07:30 på morgonen, dvs det var klockslaget de två bergsguiderna börjar att gå. Man var tvungen att komma dit innan. Men allt gick bra, med någon minut till godo kom de sista av oss i STF-gruppen till samlingsplatsen. Det var dock några av de andra som kom springande precis efter utsatt avgångstid. Mina tips - packa kvällen innan och var i tid.


Det var rätt kyligt denna morgon, skulle gissa att det var max fyra grader. Som tur var har de en ganska bra butik på fjällstationen, för mina handskar jag hade med mig var allt för tunna och jag hade ingen riktig mössa med mig. Så kvällen innan inhandlades en mössa av märket Tierra och ett par handskar av märket Kombi. Jag valde att köpa handskar som var lite större än vad jag behövde - så att de tunna handskarna skulle kunna gå i de nya.

Redan vid start är det en kvinna som pratar om att hoppa av, men hennes gäng övertalar henne att följa med. Jag går direkt efter guiden och efter bara 15 minuter kunde jag höra att han mottog ett meddelande i radion från kön - hon hade hoppat av. Och efter 30 minuters ganska lugn men monoton vandring så stannar han upp. Lutar sig mot staven och ser lite besviken ut. Det hade snöat på berget under natten och molnen låg täta. Guiderna ställde in vandringen vid det första stoppet - och vi fick tillbaka pengarna vi betalat.

Redan här vid det första stoppen hade en kvinna hoppat av, och en annan hade också svårt att hålla tempot. Alla i som deltog från STF:s vandring höll dock bra tempo. Ska man ta sig upp på Sveriges högsta berg så bör man i alla fall ha bra grundkonditions och en mental styrka som byggts upp av erfarenhet.

Vi från STF:s vandringsgrupp som var med på toppförsöket. 

Men nu ville vi absolut inte gå tillbaka till fjällstationen, klockan var kring åtta på morgonen och vi suktade efter äventyr. Så vi behåller våra lånade klätterryggsäckar som innehåller hjälm, sele och stegjärn samt vår egen mat och utrustning. Vi beger oss ut i terrängen med sikte på en spännande klyfta med forsande vatten. På vägen dit korsar vi flera vattendrag - och det är då jag upptäcker det. Mina kängor läcker!!

En söm på utsidan av höger känga har släppt och det efter bara ett halvårs användande. Några få vandringar runt Stockholm, en vecka i Dolomiterna och en längs Kungsleden var uppenbart för mycket. Gick tillbaka till Hi Sport när jag kom hem, och jag fick genast ett nytt par. Får återkomma och berätta hur de håller.

Vandrar i terrängen, och går över flera små vattendrag. 

Plötsligt ser vi den; en regnbåge långt ner i dalen. 

På vägen tillbaka till fjällstationen så hade vi en betydande vind i ryggen. Den kylde rätt ordentligt när man stannade till och tog sig en paus. Men är man fågel och vill ligga still i luften och spana på marken, då kan man göra som i filmen ovan. Naturen fanns verkligen alltid närvarande uppe på Kungsleden.

Direktlänkar till de andra dagarna:

[Dag 1], [Dag 2], [Dag 3], [Dag 4], [Dag 5], [Dag 6], [Dag 7]. 

Kungsleden - dag 8

Vi vaknade upp på fjällstationen, besvikna över gårdagens misslyckade försök att nå toppen av Kebnekaise. Dagens mål var att ta oss till Nikkaluokta, för att kliva på bussen till Kiruna och där ta nattåget mot söder. Under dagen fick vi en dos av handlingskraft och service. 

Etapp: Kebnekaise till Nikkaluokta

I dag ställde vi upp oss för sista gången, ryggsäckarna var packade. En sista gång tittar jag på den vackra väggmålningen i trapphuset. Vi var fulla av upplevelser efter dagarna på leden, samt kanske även rätt möra.

Men vi kunde inte lägga oss till ro ännu, det var en dags marsch kvar och nu fanns det tider att passa. Vi skulle inte gå hela vägen, utan ta en båt vid Laddjujarvi - så det var till att passa den.

Det var en riktigt vacker dag, det skulle visa sig bli den bästa på hela äventyret. Snart sken solen med kraft och vid tillfälle senare på dagen plockade jag av benen på byxorna för första gången under detta äventyr.

Hela gruppen, Fjällstationen i Kebnekaise. 

Jag själv och det landskap som vi nu lämnar.

Väl framme vid bryggan sätter vi oss ner och vilar, i väntan på båten. Här träffar vi bland annat en tjej som vi passerat fram och tillbaka. Hon var en av tjejerna i en grupp som var ute och vandrade. De andra skyndade mer, hon gick i sin egen takt. Det var rätt trevligt att kort få prata med henne. Att vara ute och vandra kan vara bra om man vill lära känna nya personer.

Spanar från båten. Den samiska flaggan ger en härlig karaktär till bilden. 

Och nu var det så dags att få se hur man gör för att skapa en positiv attityd, göra sina gäster glada och tjäna pengar. Samerna som skötte båtleden hade också byggt upp en naturlig rastplats på andra sidan sjön - på en plats som heter Ladtjojaure. Här fanns en liten butik, möjlighet att slå upp sitt tält samt så klart en härlig grill - som sålde burgare av renkött. Och genom sin positiva attityd samt att spela på humor fick vi en upplevelse och de pengar.

En 150g renburgare på LAP DONALDS kostade 100kr. Och vi köpte ... !!

Väl framme i Nikkaluokta så tog vi en dusch och de flesta bytte kläder. Själv så gick jag fortfarande i mina vandringsbyxor och kängor. Hade nämligen inte med mig några "civila" kläder, och på resa vågar jag oftast inte packa ner mina kängor. I restaurangen åt jag renskav, som var helt ok. Men jag kan tipsa om fisken, den såg riktigt god ut.

Och nu kommer ett mycket viktigt tips; bussarna som går till Kiruna tar endast emot kontant betalning!! Priset var 114kr. Hade jag inte fått låna av de andra så hade jag blivit kvar. Så ett tips är att ha en reskassa på några 100-lappar i din packning som inte ska användas annat än i situationer där kontanter är ett krav.

Resan hem på tåget gick bra. Det enda som gör mig lite melankolisk är att det inte finns utrymme på tåget för alla tio att sitta tillsammans för att prata. Vi satt ett tag i restaurangvagnen, men sedan kom det mycket mer folk ombads vi att lämna plats. Några satt kvar, själv gick jag åter till min kupé. Satte mig och spelade ett spel på mobilen. Hade varit roligt att få prata mer med den andra, innan vi skildes åt.

Det sista som hände innan de sista skildes åt på Centralstationen i Stockholm var att vi gick och tittade på en målning i centralhallen. Guiden sa åt oss att titta noga och minnas tillbaka.

Målningen på Centralstationen i Stockholm. 

Utsikten från Saltoluokta fjällstation. 

Till slut vill jag bara tacka alla de andra nio som var med på STF:s Den Första Fjällvandringen. Jag tyckte att det var mycket lärorikt och nu är jag redo att bege mig ut i fjällen på vandring. Jag kan absolut rekommendera detta.

Olycka på Kebnekaise

Söndag eftermiddag, hemkommen efter en veckas äventyr på Kungsleden. Då läser jag på DN att det skett en allvarlig fallolycka på Kebnekaise söndag morgon 

Olyckan på Kebnekaise skedde söndag morgon, alltså bara två dygn efter att jag själv skulle ha klättrat (upp och ner) längst den vertikala väggen ovanför Björlings glaciär. För i fredags var jag bland de ca 15 som var den första gruppen uppför berget med två bergsguider.

Dåligt väder gjorde dock att bergsguiderna ställde in allt efter att vi nått den första nivån, dvs ca 30 minuters vandring uppför berget. På natten hade det snöat på hög höjd och vi kunde se hur grytan som utgör toppen på Tuolpagorni var täckt av nysnö.

De från STF:s grupp som försökte bestiga Keb på fredagen. 

Läs mer om olyckan på direktlänkarna DN och Aftonbladet. Jag kommer snart skriva om mina egna äventyr längst Kungsleden.

Dolomiterna 2011 (Bildspel)

Sommaren började bra med en resa till Dolomiterna i Italien. Och det togs självklart flera hundra bilder, några av dem tänkte jag visa här i ett bildspel. 

Detta var mitt första besök i Italien. Inte heller hade jag varit på så höga höjder tidigare. Hotellet var på 1.400 meter och vi kom upp till ca 2.700 meter på våra vandringar - självklart tog vi linbana ibland.

Tuffast vandringen en enskild dag var 16km, med en stigning på 1.000 meter absolut och 1.200 meter ackumulerat.

Dolomiterna - Italy Slideshow: Mattias’s trip from Stockholm, Sverige to 3 cities Riva Del Garda, Santa Cristina Val Gardena (near Selva Di Val Gardena, Dolomiterna, Italien) and Limone sul Garda was created by TripAdvisor. See another Italien slideshow. Take your travel photos and make a slideshow for free.