fredag 18 juni 2010

West Highland Way - dag 3


Dag tre på West Highland Way och jag vaknar upp trött. Jag hade inte lyckats se den infällda gardinen i det sneda fönstret, så ljuset strålade rakt in i sovrummet på morgonen. Frukosten var bra och snart så hade krafterna återkommit. Det var dags att packa väskan för transport och ta taxin tillbaka till Rowardennan, där jag slutade dagen innan.

Section: Rowardennan - Inverarnan
Distance: 22.5km

Enligt materialet från Scotwalks så var denna sträcka en riktig utmaning. Efter att man ätit lunch så skulle terrängen längst Loch Lomond bli rejält jobbigt, med mycket stenar samt rötter och ständiga backar. Som tur bjöds det på en hel del annat också, en väldigt vacker utsikt och många fina små vattenfall. På ett ställe fanns även ett minnesmärke - den 23 november 1975 offrade Bill Lobban sitt eget liv när han räddade en vän i nöd. Det är viktigt att inte bara gå förbi sådana skyltar, därför stannade jag ett tag framför den och lägger även upp fotot här.


Nature along Loch Lomond. Memorial of Bill Lobban (d. 1975).

Redan efter halva dagen var jag rätt trött, så det kändes som att återvända till civilisationen när man äntligen kom fram till Inversnaid Hotel och jag kunde gå in i deras Walkers bar. Lunchen blev som så ofta en hamburgare och kolsyrat mineralvatten. Efter lunch gick jag ut och satte mig på en bänk i den klara luften. Och ett tips till er alla, ha med ombyte av strumpor. Jag luftade och torkade fötterna innan jag bytte till torra vandringsstrumpor. Ett mycket bra sätt att hålla fötterna i gott skick. Och sådant gör man så klart utomhus och inte inne i deras Walkers Bar. 


Det var nu efter lunch som Kay och Steve passerade mig. Hon från Wales och han från England. Redan dagen innan när jag gick med paret från USA hade de gått förbi oss i all hast. Vi hälsade åter kort på varandra innan de i god hastighet tog sig fram längst en av de tuffaste delarna på leden. Själv kände jag av smärtan i knäna, det tog rejält med kraft att ta sig fram i denna terräng. Denna dag var jag ute i mer än sju timmar, med en hastighet på låga 2.9km/h om man räknar in pauserna.

The island Vow, Loch Lomond.

När man väl kommer ner från den hårda stigen längst Loch Lomond så möts man av en liten sandstrand och härliga ängar med lövträd. Efter att ha njutit av platt mark så tog stigen en uppåt igen. Det kändes som en lättnad nu när man stod på kullen och kunde se tillbaka mot den skogsbeklädda strand som man tagit sig fram längst under två dagar.

Loch Lomond, from the north shore. Island Vow in the centre.


video
Nature north of Loch Lomond.

När jag väl kom fram till Beinglas Farm så blev jag överlycklig. Rummet var verkligen riktigt bra, och det fanns en bra tilltagen dusch på rummet. Att slänga av sig kängorna, sätta sig på verandan utanför sitt rum och där njuta av en kopp varmt te samt kaka var en fröjd.


Många vandrare valde att boka de små kojorna eller till och med kampa, men vandrar man med Prima Travel är det bra rum genom hela resan. Det ända tråkiga var att TV:n inte lyckades ta emot någon signal.

I baren åt jag soppa, vitlöksbröd och drack Guinness.

Jag väljer också alltid att betala extra om man reser solitär, att slippa dela dem med någon annan är så skönt. Lite dyrare, men så värt det. 

Butiken är öppen till 22:00 och precis innan de stängde skyndade jag dit för att ordna två viktiga saker. Först och främst så köpte jag vad som kallades "Second skin", en mycket bra modern variant av skavsårsplåster som varmt rekommenderas (Compeed). Jag hade nämligen lyckats få en jack i foten mellan två tår, där min tejpning hade skurit in. Vidare beställde jag "Packed lunch", för på nästa etapp så fanns det ingen plats längst leden att handla lunch.

Inlägget har redigerats: 2012.01.21
[Dag 1], [Dag 2], [Dag 3], [Dag 4], [Dag 5], [Dag 6], [Dag 7],

2 kommentarer:

  1. Loch Lomond var väldigt idylliskt.

    SvaraRadera
  2. Absolut. Men trots det så var det bland de tuffaste omgivningarna att vandra i, om man tänker på hur jobbigt det var. Stigen längst sjön var väldigt kuperad. Ständiga ändringar i höjd, stenar och rötter gjorde det väldigt påfrestande.

    En svag eller äldre person, skulle ha det svårt att ta sig fram här. En av dagarna tog det mig ca 7 tim 45 min att gå de ca 21 km, om jag mins rätt.

    SvaraRadera

Välkommen!! Hoppas du skriver ett inlägg, det skulle motivera mig att fortsätta med min blogg.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...